BERÄTTELSER SOM NÅR RAKT IN I HJÄRTAT
För att skapa berättelser för såväl litteratur som teater och film behövs handling och dramaturgi. Dramaturgi är konsten att berätta en historia på ett sätt som fångar och håller kvar publikens intresse. Det handlar om att skapa en struktur för berättelsen, som hjälper till att bygga upp spänning och känslor. Tänk på dina favoritfilmer, tv-serier eller böcker – alla följer de en viss struktur som gör att du vill veta vad som händer härnäst. Dramaturgi är inte bara relevant för traditionell teater och film utan också för andra medier som videospel, reklam och till och med journalistik. Oavsett medieformat är de grundläggande principerna för hur man berättar en bra historia ofta den samma.
I dramaturgi pratar man ofta om att en berättelse har en början, en mitt och ett slut. I början introduceras karaktärerna och deras värld, i mitten möter de olika utmaningar och konflikter, och i slutet når de en lösning eller en klimax.
Att skriva pjäser skiljer sig från att skriva t.ex. böcker. En bok behöver ha en målande berättelse så att läsaren kan föreställa sig det författaren vill berätta, som en inre film för läsaren. Ett teatermanus är annorlunda, det innehåller bara repliker och beskriver korta handlingar som händer på scenen. Det är sedan regissörens uppgift att ge liv åt berättelsen tillsammans med skådespelarna. Att berätta via dramatik kräver kritiskt tänkande och problemlösningsförmåga samt uppmuntrar till att se olika perspektiv.
Genom att förstå och använda dramaturgi kan du själv skapa berättelser som engagerar och berör andra
Att bygga en berättelse
Den klassiska dramaturgiska modellen har sitt ursprung i det antika grekiska dramat och följer en grundstruktur. Den ser i det stora hela ut enligt följande; en början (akt1), en mitt (akt 2) och ett slut (akt 3). I början presenterar man huvudkaraktärerna (protagonisten och motståndaren antagonisten) och ett problem, en kris eller konflikt. Man presenterar också tiden och platsen.
I mitten utvecklas konflikten och så småningom finns det ingen väg tillbaka, man kallar det stället i berättelsen för ”point of no return”. I slutet lyckas huvudkaraktärerna, genom sitt agerande hitta en lösning på problemet, krisen eller konflikten och alla kan pusta ut.
Mellan varje del i berättelsen finns det vändpunkter. Något som gör att huvudkaraktären inte bara kan strunta i problemet utan måste fortsätta för att lösa det. Det här upplägget kallas för den klassiska dramatiska kurvan.
Början
Anslag: Anger känslan för hela berättelsen. En ingång till vad som ska hända utan att avslöja för mycket
Presentation: Huvudkaraktärerna och miljön presenteras. Man får reda på huvudkonflikten och allt som är viktigt för berättelsen
VEM? VAD? VAR?
Mitten
Fördjupning: Huvudkonflikten fördjupas. Man får veta bakgrunden till den, vilket berättar mer om varför de befinner sig i den situation de är i. Bikonflikter kan också presenteras här.
Konfliktupptrappning: Tempot ökar, spänningen stiger. Det blir mer dramatiskt. Kampen når sin spets ”point of no return”
VARFÖR? HUR?
Slutet
Upplösning: Berättelsen når klimax. Problemet, krisen eller konflikten når sedan äntligen en lösning
Avtoning: Det blir ett lugnare tempo. Följderna av upplösningen presenteras och hur huvudkaraktärerna kommer att fortsätta.
HUR?
ATT TÄNKA UTANFÖR BOXEN
I långt över 2000 år har vi övat på att se på litterära verk och teater på ett visst sätt. Det betyder att vi idag är ganska vana med just en viss typ av struktur. Därför kan det också vara intressant och överraskande att bryta mot dem mellan varven. Men för att kunna bryta mot regeln, är det bra att kunna behärska den först. Efter att du bekantat dig med den klassiska strukturen kan du ta en titt på alternativen.
EPISK DRAMATURGI
Den episka dramaturgin behöver nödvändigtvis inte vara kronologisk och följa en logisk följd. Istället binder den samman en berättelse fragmentariskt utifrån ett tema eller ett budskap. Berättelsen byggs upp av separata scener som kan hoppa i tid och rum, och den avslutas ofta utan en definitiv lösning, vilket uppmuntrar publiken att reflektera över de frågor som pjäsen väcker. Den tyske dramatiker Bertolt Brecht är strakt förknippad med den episka strukturen. Den episka dramaturgin kan också använda sig av olika effekter för att bryta spelet och få publiken att tänka. Detta kan ske till exempel genom användning av berättare, talande kör eller sång. Det är också vanligt att bryta den fjärde väggen, och tala direkt till publiken.
ABSURD DRAMATURGI
I ett absurt drama finns ingen traditionell spänningskurva och inte heller någon konflikt som blir löst på slutet. Handlingen kan lika gärna sluta där den började. Pjäser inom absurd teater undersöker ofta livets meningslöshet och människans oförmåga att finna mening i en kaotisk och obegriplig värld. Snarare än att berätta en sammanhängande historia, fokuserar absurd teater på att utforska mänskliga tillstånd som ensamhet, ångest och alienation. Karaktärerna är ofta arketypiska och representerar allmänmänskliga egenskaper eller tillstånd. Kända pjäser inom absurd teater är t.ex. Samuel Becketts ”I väntan på Godot” och Eugène Ionescos ”Stolarna”
LYRISK DRAMATURGI
Lyrisk dramaturgi skapar en teaterform som är mer intuitiv och känslomässig än logiskt sammanhängande. Det är en stil som prioriterar skönhet och känsla över berättelse och handling, och som kan skapa en starkt estetisk och ofta drömlik upplevelse för publiken. Scener eller sekvenser kan framstå som separata, självständiga enheter snarare än delar av en sammanhängande berättelse. I den här typen av dramaturgi används ofta symboliska och metaforiska element för att uttrycka djupare känslomässiga och filosofiska teman.
Istället för att främst skildra yttre handlingar och konflikter, kan lyrisk dramaturgi fokusera på karaktärernas inre liv, känslor och tankar. Detta kan leda till en mer introspektiv och meditativ teaterupplevelse.
In medias res
In medias res betyder ”mitt i tingen”. När en berättelse börjar in medias res betyder det att den börjar mitt i en händelse. Åskådaren kastas in i handlingen utan introduktion.
Plot twist
En plot twist innebär att en historias handling plötsligt tar en oväntad vändning och resulterar i något helt annat än det som åskådaren förväntade sig.
UPPGIFTER
1. BEKANTA ER MED FÖRESTÄLLNINGEN TÅRTLJUS
Läs om föreställningen Tårtljus och titta på bilderna i detta material.
- Vilka tankar och förväntningar uppstår
2. EN INTRODUKTION TILL DRAMATURGI
Läs igenom texterna i det pedagogiska materialet och bekanta er med de olika formerna av dramaturgi. Diskutera gärna med varandra om böcker, filmer eller pjäser ni läst eller sett och hur de har varit uppbyggda.
- Hurudan dramaturgi föredrar du och varför
- Vad är viktigt för dig i en berättelse?
3. LÄS EN PJÄS
Läs en pjäs tillsammans. Dela ut rollerna så att man läser sina egna repliker. Utse också en som läser upp scenanvisningarna mellan replikerna.
- Var uppmärksam på hur berättelsen är uppbyggd genom repliker och scenanvisningar.
- Vilken dramaturgisk struktur har använts i den här berättelsen?
Ni kan läsa vilken pjäs ni vill, ifall ni inte har tillgång till en pjäs kan ni läsa Bobo Lundéns pjäs Romeo och Julia, fritt efter William Shakespeare. Ni hittar pjäsen här.
VAR HITTAR JAG (FLER) PJÄSER?
Ett bra sätt att bekanta sig med dramatik är att läsa dramatik. Men att få gratis tillgång till pjäser är inte alltid det lättaste p.g.a. upphovsrättsliga skäl. Nästan alla bibliotek har ett utbud på både äldre och nyare pjäser. På nätet finns det också sidor där du kan få tillgång till äldre pjäser som inte längre skyddas av upphovsrätten. På labbet.fi finns en massa pjäser som skolor får använda fritt t.ex. läsa dem högt i klassen. Man får också öva in dem och visa upp dem i skolan, men då måste man beakta upphovsrätten.
Här finns det också pjäser som man kan läsa och beställa
https://litteraturbanken.se/dramawebben/pj%C3%A4ser
https://teater.fi/pjasbiblioteket/